Strömmen (rekordlångt blogginlägg med massa länkar)

Det var inte tänkt att turfa idag. Har fullt upp hemma med att bygga altan och får god hjälp med det av min far.

Sen kom min fars ryggsmärta och störtskuren ungefär samtidigt, så han ville ge sig för dagen. Då tyckte jag att det var en bra idé att följa med honom in till stan och jag fick skjuts till Turfvargen.

Det hela var en mycket bra idé då tomtebloss och eddyueue gjort kaos inne i Norrköping! Det var dags att göra Peking grönt igen.

Packar väskan och den här gången, för första gången, så åker ett par badbyxor och handduk ner i ryggsäcken. #baktanke

Min turfrunda går ganska bra. Var roligt att igen få köra hela Norrköping och inte 3-4 zoner, så som det brukar bli när dom bosatta Pekingborna tar sina zoner.

Mitt i rundan så tar jag även och rekar lite vid Norrwater



Bestämmer mig för att göra ett försök från andra hållet efter att jag tagit dom återstående röda zonerna.

 

Motala ström har funnits i Norrköping så länge jag kan minnas. I folkmun säger vi bara "strömmen" . Sedan barnsben har jag blivit lärd att man inte hoppar i strömmen pga att det är svårt att simma där med alla strömmar som är.

Det var innan Turf.

Jag försökte hitta det bästa stället att ta mig ut i vattnet. Trots att jag la mycket tid på det så skulle jag i efterhand möjligen lagt ännu mer tid. Försökte, fast det gick dåligt, dölja mitt ombyte till badbyxor för alla förbipasserande motionärer. Tyckte jag hittade ett bra ställe, ungefär HÄR och begav mig ut i vattnet.

Egentligen vill jag inte avslöja turfhemligheter men min tanke var att använda huvudet för att ta zonen. Jag hade kört ett skarpt test på Circlezone att ha Arcen i vattentätt fodral, liggandes på huvudet och en mössa för att hålla enheten på plats. DÅ fungerade det jätte bra. Hörde "taking zone" och "zone taken". Det här blir jättebra tänkte jag...

Så iklädd badbyxor och mössa (med en Arc som inte syntes) tog jag mig ut i vattnet. Ganska lagom temperatur gjorde att jag hade överseende med det annars så inte rena vattnet.

På andra sidan befinner sig någon person med kamera. Han sitter där på en liten bryggutbyggnad och ser mäkta förvånad ut när jag tar kraftiga simtag ut i strömmen. Min tanke var bara - "ta förhelvete inte en jävla massa kort nu!!" Och - "så bra, reder jag inte ut det här så kan jag ropa på honom att larma undsättning!"

 

Jag simmar och simmar. Känner direkt av att det faktiskt är ganska strömt.  Tycker att min Arc snart borde säga till att jag faktiskt tar zonen. Inget händer, förutom att jag simmar för mitt liv. Jag blir tvungen att ta fram enheten för att se vart jag är på kartan. Detta medans mina ben får pendla hårt för att hålla position. Position, det var något som jag inte riktigt fick till i turfprogrammet heller. Det verkade som att jag var för långt ner (sett till strömmen) och att jag var tvungen att simma uppåt för att komma in i den röda zonen. Hur skulle jag nu få upp androiden på huvudet igen? Jag upptäcker att medan jag håller androiden i ena handen så har jag totaldränkt min mössa i andra handen. Tanken som slår mig är att jag inte kan ta på mig den blöta mössan då jag inte litar fullt ut på det "vattentäta fodralet" runt den dyra telefonen. I ögonvrån uppfattar jag även två förbipasserande som stannar för att se någon som simmar i strömmen, det hör ju inte till det vanliga - eftersom man inte kan simma där.... Samtidigt börjar jag känna en viss tröttnad i det svårsimmade vattnet och släpper helt enkelt mössan som snabbt försvinner bort i Motala ström. Att simma motströms är inte längre något alternativ utan nu handlar det om att ta sig tillbaka!

Det var där allt brast!

Med 4,3" i munnen tar jag mig mot fast mark. Inte alls där jag klev i, utan några meter bort efter att jag följt vattnets lag.

 

Besviken, sur och fylld av nederlag går jag barfota på grusgången tillbaka till kläderna. Redan där har jag gett upp dagens försök på Midisland.

Torkar mig.

Då börjar jag höra hur jag tappar zoner!

eddyueue med 600 minuter blocktid är ute igen!! Jag gjorde ett försök att cykla ifatt honom för att ta en film/foto till forumet och skälla ut honom lite. Jag cyklade lite fel och insåg att klockan hade blivit allt för mycket då jag hade en buss hem att fånga. Jäkligt synd. När riktiga turfare är i stan vill man gärna växla någon mening.

 

Kronan som jag hade tagit tillbaka blev jag av med.

 

Den mobila laddaren som jag gav en liten extra laddning på arbetsplatsen, glömde jag på arbetsplatsen.

 

Så med en Arc som visade den röda siffran 21 åkte jag ändå förbi min hållplats och fram till Coalmarten. Nu hoppas jag att jag får ha den enda zonen i mitt postnummer någorlunda ifred.

 

Det mest troliga är att jag inte förens på måndag återtar min Norrköpingskrona efter en ohyggligt tidig buss in till stan.

Då ska jag bara ta dom lätta zonerna.